Sorgsen :'(
Fredag:
Fick hemska nyheter idag :'( En av de absolut finaste hästarna jag känner till måste lämna den här världen. Det är så jävla hemskt och sorgligt och... nu har jag skrivit om den här raden minst 10000000 gånger och det blir aldrig så bra asom jag vill, det finns helt enkelt inga ord som kan beskriva hur det är och hur jag känner, det är bara så... suck Jag tror att jag helt enkelt berättar lite om honom istället.
Tävlade och trända honom lite mellen 2005-2009 i hoppning och samtidigt lärde han och hans ägare mig massor om dressyr. Det var sällan vi åkte hem från en tävling utan en placering vilket var extra kul eftersom jag nästan alltid var den yngsta ryttaren.
När man är en liten 14 årig tjej och rider en välmusklad dressyr häst på ca 1.70 och dessutom placerar sig topp tre i regionala 1.10 klasser och jag vann även en lokal 1.10 på honom (startade även ett par 1.20 på honom när jag skulle kvala till Svelandcup), ja då undrar nog folk hur det går ihop. Jag är verkligen jätte tacksam för att jag fick möjlighet att rida och till och med tävla en sådan fantastisk häst. Det var meninge att han skulle sålts till Tyskland som junior häst men beridaren där (vuxen karl) tyckte att han var för svårriden för en junior. Detta var helt fel, han var mer lättriden än de flesta ponnyer jag hoppat med. Han var hinderklok, jätte rädd om hovarna och ville verkligen inte riva, jätte fin hoppteknik både fram och bak. Det var verkligen bara att styra när man red honom. Men han var inte bara en fantastiks tävlinghäst han var också en riktig kompis som alltid blev glad när man kom och hälsade på honom. Det låter kanske fel att skriva om resultat och tävligar när det är en så lite del av något mycket större. Men jag vet verkligen inte hur jag ska få det att låta bra det ör väldigt svårt för mig just nu. Jag försöker att hålla tårarna borta när jag skriver om detta för det väcker så otroligt mycket känslor. Vill inte ens föreställa mig hur det skulle kännas att förlora än av mina egna familjemedlemar :'(
Farväl och tack för alla fina minnen Vidde och tack Anna för att jag fick
privilegiumet att rida en sådan fantastisk häst utan er hade jag inte blivit den ryttaren jag är idag. <3
You will always be in my heart
Fick hemska nyheter idag :'( En av de absolut finaste hästarna jag känner till måste lämna den här världen. Det är så jävla hemskt och sorgligt och... nu har jag skrivit om den här raden minst 10000000 gånger och det blir aldrig så bra asom jag vill, det finns helt enkelt inga ord som kan beskriva hur det är och hur jag känner, det är bara så... suck Jag tror att jag helt enkelt berättar lite om honom istället.
Tävlade och trända honom lite mellen 2005-2009 i hoppning och samtidigt lärde han och hans ägare mig massor om dressyr. Det var sällan vi åkte hem från en tävling utan en placering vilket var extra kul eftersom jag nästan alltid var den yngsta ryttaren.
När man är en liten 14 årig tjej och rider en välmusklad dressyr häst på ca 1.70 och dessutom placerar sig topp tre i regionala 1.10 klasser och jag vann även en lokal 1.10 på honom (startade även ett par 1.20 på honom när jag skulle kvala till Svelandcup), ja då undrar nog folk hur det går ihop. Jag är verkligen jätte tacksam för att jag fick möjlighet att rida och till och med tävla en sådan fantastisk häst. Det var meninge att han skulle sålts till Tyskland som junior häst men beridaren där (vuxen karl) tyckte att han var för svårriden för en junior. Detta var helt fel, han var mer lättriden än de flesta ponnyer jag hoppat med. Han var hinderklok, jätte rädd om hovarna och ville verkligen inte riva, jätte fin hoppteknik både fram och bak. Det var verkligen bara att styra när man red honom. Men han var inte bara en fantastiks tävlinghäst han var också en riktig kompis som alltid blev glad när man kom och hälsade på honom. Det låter kanske fel att skriva om resultat och tävligar när det är en så lite del av något mycket större. Men jag vet verkligen inte hur jag ska få det att låta bra det ör väldigt svårt för mig just nu. Jag försöker att hålla tårarna borta när jag skriver om detta för det väcker så otroligt mycket känslor. Vill inte ens föreställa mig hur det skulle kännas att förlora än av mina egna familjemedlemar :'(
Farväl och tack för alla fina minnen Vidde och tack Anna för att jag fick
privilegiumet att rida en sådan fantastisk häst utan er hade jag inte blivit den ryttaren jag är idag. <3
You will always be in my heart
Kommentarer
Trackback
